Kvarnbo kvarn Uppsala, ett historiskt axplock

(For English, go here : Bilingual slide show about the mill.)

Om Kvarnen :
Kvarnbo omtalades första gången i skriftliga handlingar 1316, Andreas And testamenterade ett torp med kvarn till Uppsala domkyrka. Kvarnen tillhörde domkyrkan fram till 1536 och övergick senare till kunglig ägo och ”räntade” 1417 3 pund mjöl och 15 penningar årligen (till kungen). 1540-1568 fanns här ett mantal och kvarn. Källa Wikipendia.

Det finns fler uppgifter om kvarnens ursprung. En sådan är att kvarnen redan 1316 tillsammans med såg tillhörde Uppsala akademi. Qvarn tax 12,000 kr och såg 2000 kr. En uppgift berättar att kvarnen ingick i köpet vid en auktion av Kvarnbo gård 1826. Analogt med föregående uppgift förefaller det som om Uppsala akademi så att säga köpt en kvarn som man redan tidigare varit ägare till. (Uppsala kommun lär också ha köpt kvarnen 1951.)

Det finns många uppgifter om kvarnen, både årtal ägare och annat skiftar. Enligt Upplandsmuseet uppfördes kvarnen på slutet av 1700 talet och att 1876 också har nämnts. 1935 byggdes kvarnen om till turbindrift. Det finns också tecken på att Kvarnen har drivets av en elmotor i källaren. Mjölnaren Carl Gustafsson drev kvarnen från 1910 till 1946 då man slutade verksamheten. Handlingar finns med namngivna kvarnmästare långt tillbaka i tiden.

Ett flertal myndigheter har haft omsorg om kvarnens öde. Omsorgen har stannat på papperet i form av utredningar. Man har aldrig lyckats med att få någon intressent som riktigt tog sig an kvarnen. Kvarnen som sådan tröttnade och började förfalla och bli ruin. För säkerhets skull upprättades en skötselföreskrift om att kvarnen skulle få förfalla av sig själv till förgängelsen. Förintelsen gick bra till en viss gräns då byggnaden började bli allmänfarlig. Teglet började ramla av och taket började falla in. Stadsbyggnadskontoret beslutade av säkerhetsskäl om rivning. Även detta beslut föll i glömska och upptäcktes i samband med kontorsstädning och man förberedde åtgärd. När åtgärden upptäcktes av Stenhagens samrådsgrupp tillskrevs kommunen om att försöka rädda kvarnen. Ett begränsat anslag beviljades för att i princip lägga på ett tak på byggnaden. Kvarnen var så upprutten så man måste i princip bygga på kvarnen från grunden för att över huvud taget få något som kunde bära upp ett tak. Kommunens arbetslag för underhåll har lagt ner ett fantastiskt arbete och räddat kvarnen som ett byggnads-minnesmärke. Nu fanns alltså Det finns gott om kvarnar, enl. ”svenska kvarnar” fanns 60 kvarnar i länet så sent som 1940. De flesta kvarnar som finns kvar har en kombination av annan verksamhet, musealt är intresset ganska svalt. Den här kvarnens utrustning har genom förfallet dessutom farit illa och många fundamentala funktioner har helt enkelt försvunnit.

I den här kvarnens omgivning hämtar konstnärer sin inspiration ända sedan den tiden då Bruno Liljefors och hans vänner höll till här. Kvarnen ligger bra till för deras vidare utveckling av ekologisk energi, vi ser fram emot detta samarbete.

Målare tecknare med flera kulturarbetare får i kvarnen ett fint vindskydd och motionärerna kan spontant träffa olika kulturverksamheter på denna rastplats. Kurser i teckning, målning mm kan hållas i kvarnen. Vandringar med sakkunnig ledare kan ge stort utbyte och naturupplevelser i omgivande natur. Uppsala universitets Ångströms- laboratorium är en intressant samarbetspartner och kan visa upp fina framtidsperspektiv på forskning främst inom miljöområdet. Så småningom kanske vi kan ordna ett litet kafe i det som har varit stall.

Vi söker volontärer som kan ställa upp med att finna nöje i att praktiskt hjälpa till med olika funktioner som behövs. Vi har redan fått några anmälningar. Är du intresserad så anmäl dig på facebook eller anmäl dig till någon aktiv vid kvarnens rastplats. Kommunen som förvaltar området hoppas vi naturligtvis på som huvudsponsor. De maskinrester som tillhör den här kvarnen skall naturligtvis få vara kvar och utgöra ett pittoreskt inslag. För denna skrivning som inte gör anspråk på vetenskaplig exakthet svarar Lennart H Andersson Har Du synpunkter, går det bra att höra av dig på tel 076 811 12 40

Bonusfakta : En del av filmen Damen i Svart spelades in i kvarnen, 1958.

En beskrivning av hur det gick till in i kvarnen finns här : Arbetet i kvarnen

Och en video av modellen av kvarnen finns här : Kvarnmodell

Kulturevenemang sker i samarbete med Studiefrämjandet och med stöd av Uppsala kommun.